Fredagens intervju gick.. bra..? Jag skulle vara där kl 9, och ringa när jag var på G så skulle en av cheferna möta mig.

08:55, med en hjärtfrekvens som nästan (?) syntes utanpå bröstkorgen ringde jag och sa att jag var utanför.  De två minuter jag fick vänta kändes som en halv evighet och där och då funderade jag på vad jag gett mig in på.. men en glad vinkning och ett fast handslag senare kändes det helt okej.

Vi hämtade varsin kopp kaffe.. dvs vi klev in i personalrummet - som innehöll personal.. Men jag hann tänka "va faan, det är ju bara att vara sig själv" - så jag slängde iväg ett "hej hej!" och fick ett par glada "hej hej" tillbaka.

När kaffet och mjölken var i koppen så gick vi vidare till ett annat rum, där sjönk vi ner i en hörnsoffa. Sist jag var på anställningsintervju satt en hel panel och stirrade på mig (kändes det som i alla fall). Lite skillnad att sjunka ner i en soffa och sörpla på en kopp kaffe.

Första frågan var den jag fasade för mest - och som jag var säker på att jag skulle få: Varför sökte jag tjänsten?  Ja, varför gjorde jag det?!  För att jag vill se nått nytt, för att jag är rastlös, för att jag är trött på det jag har, för att jag ville se om jag är attraktiv på markanden, för att.... tja.. jag vet inte.. eller jo, lite av varje - jag ville se om jag är attraktiv på arb.marknaden Jag är (till viss del) trött på det jag har - inte jobbet som sådant, men situationen vi har.  Men samtidigt trivs jag så bra. Vi är ett gott  gäng som sliter.

Jag vet vad jag har - men inte vad jag får..

Hur som helst.

Vi fortsatte att prata, och den timme han avsatt led mot sitt slut. Vi kom in på ämnet lön.. Han var rak och ärlig, han skulle höra sig för med personalkontoret vad jag "kunde vara värd" med tanke på min erfarenhet och med de kurser jag gått. 

Han frågade mig hur det kändes och jag svarade som det var. Att det kändes spännande, pirrigt och intessant. Sen slapp det ur mig "själv då?.. om jag nu får fråga det?" - Han svarade "fråga får du... och jag fyllde i: "men jag får inget svar"..  Han skrattade lite och sa att det kändes bra, att han tänkte på arbetsgruppen, att det är viktigt att de (det är 2 tjänster ute) som anställs "passar in" i gruppen. Och det verkade som att han tyckte att jag hade en chans att göra det. Jag fick en snabb rundtur på stället och så sa han en sak som jag hängde upp mig på/greppade tag i - han hade tidigare nämnt att det skulle byggas om - och när vi passerar genom ett rum så nämner han ombyggnaden igen och säger "...men det får du ju se sen..." 

Vi gjorde upp en plan, jag skulle maila över lite uppgiter till honom och han skulle höra av sig till mig på onsdag, sen sa vi tack och hej.

Utanför väntade älskade F    Jag är så lycklig för att jag har honom. Och hemma väntade älskade Mor & Far. Vi tog en vända på stan och det blev lunch på det lokala kina/thai-haket.  Efter det bar det ut på landet till en av min mammas äldsta vänner, eller ja, hon är inte så gammal, men de har känt varandra i evigheter. Hon och hennes man bor på landet med allt vad det innebär, höns, get, hästar, katter och hund. Och vilken hund sen, en omplaceringshund som de fått via polisen, en kastrerad, supertrevlig am.staff gosse på 2år. F hade långt framskridna planer på att dognappa honom..

Lördagen började med ett besök på jourcentralen för kära mor. Resultat: Antibiotikakur, ögondroppar och hostmedicin. Vi hann få i oss lite lunch innan vi gav oss av mot stora staden för att se Fatboy och Jerry Williams på Scandinavium

Middagen intogs på Hardrock Café - åt en underbar lax, till det var det mos - lite oklart om det var potatismos med vitlök eller om det var vitlöksmos med potatis.. - hur som helst så var det fantastiskt gott! När vi var mätta och belåtna gick vi till bussen, dock hade vi missat en, och det var 25min tills nästa skulle komma. Väntetiden fördrev vi på Avalon, i baren. En underbar Lemon caipirinoshka - enda nackdelen var att den tog slut för fort..

Bussen kom och vi kom hem mätta, trötta och lyckliga. 

Mor och Far åkte hem tidigt på söndagsförmiddagen och F & jag tog oss till biltema för att införskaffa lite sladd och annat smått och gått för att kunna få upp våra fönsterlampor i köksfönstret - bra blev det tillslut.

I dag har det varit riktig måndag på jobbet - jag tor alla varit där.. Så fick jag pratat med chefen, om att jag varit på intervju.. Får väl se hur det slutar.

Nu ska jag i alla fall kura i hop mig hos älskade F i soffhörnet en stund innan jag kryper till kojs.